A M A N D A

igår vid ca 23.00 när vi skulle förflytta oss från förfesten till kårallen där resten av kvällen skulle spenderas skjutsade Johanna mig på sin cykel, jag sitter i "damsadel", alltså inte med ett ben på var sin sida utan båda benen på samma sida, lägg märke till att det är isgata ungefär hela vägen dit

jag: Johanna, ta av dig solglasögonen!Du kommer inte se något! ( vi ska på suntrip, tema "Scthekare")
johanna:neeeeeeejdå, känner mig odödlig! (Här ökar Johanna tempot och trampar frenetiskt)
Vi cyklar förbi ett gäng utbytesstudenter, som säger något i stil med "Be carefully girls!!"
Johanna: UUUUUR VÄGEN!!
1 sekund senare gör vi VÄRLDENS vurpa, jag ramlar baklänges så jag kunde inte direkt ta imot mig, Johanna släpper styret vid för våg och vi bara glider
Utbytesstudent nr 1: ARE YOU OK GIRLS!?
(Vi svarar inte, utan ligger bara kvar och skrattar hysteriskt)
Utbytensstudent nr 2: I think they are ok............

Efter ett tag är vi på benen igen och vi hoppar upp på cykeln, lika glada som innan, när vi ska cykla förbi nästa gäng
Johanna: AKTAAA!Jag stannar inte för nån vettni...........

Imorse upptäckte jag ett par mindre skrapsår, blåmärken och någon underlig bula på baksidan av låren.....Johanna själv har ont i smalbenen (?)
Detta låter säkert inte lika kul som vi tycker att det är